Att debattera eller inte?

Något som inträffar för mig då och då är att jag efter en stund tigande tillslut inte kan hålla mig från att ge mig in i en debatt med mina vänner eller bekanta trots att det i många fall kan leda till obehag och irritation. jag kan helt enkelt inte låta bli. Detta sker kanske 1 av 10 gånger när jag upplever att något är provocerande och ofta är det i frågor där jag själv känner att jag har utvecklats mycket och vill få fram en mer nyanserad bild.

Jag har under en lång period bara ignorerat såna saker med rädsla för att detta ska påverka vänskapen men kommit fram till att jag värdesätter vänner där man kan ventilera olika åsikter och ändå behålla vänskapen utan att den påverkas allt för mycket. Jag tänker att det är den vänskapen som kommer hålla framöver och så länge ens åsikter inte går isär allt för mycket är det viktigt att respektera att vi är olika.

Jag har dock märkt att det är mycket vanligt att det bli två ”läger” i såna debatter. Som att det inte finns några nyanser. Det är svart eller vitt. De som har flest anhängare ”vinner” och hela poängen med att ha en debatt suddas lätt ut med ivern att ha rätt och inte förlora. Det är lite synd tycker jag och skulle vilja finna ett sätt att debattera om viktiga frågor utan att det blir så.

Mitt forum för tankeverksamhet

Känner ibland att mina ord här bara försvinner i mängden bland alla andras åsikter och då blir jag väldigt osugen på att blogga. Jag känner också att jag ofta har mycket att säga i många situationer och tänker att jag tråkar ut mina läsare.

Nu skiter jag i det och gör ett försök igen. Jag måste få säga vad jag tycker och mitt forum är här! Se fram emot mer uppdatering och en inblick i vad som pågår i min skalle.

 

Smal = lycklig? LCHF för att må bra eller bli smal?

Något som provocerar mig är när normalviktiga personer yttrar sig om dieter. När de menar att det ”bara är att springa mer och äta mindre”. De menar att alla som är överviktiga gör fel. Att alla med övervikt är lata och inte kan äta lagom.

Det finns så mycket i detta som provocerar mig.

1. Som att vi inte skulle ha olika förutsättningar att bli överviktiga? Jag tänker på alla smala som kan trycka i sig skräp dagarna i ända. Är de något mirakel då eller?

2. Är smal = hälsosam? Tänker på föregående fråga.

3. Funkar en sak för alla? Om alla åt lika skulle vi se likadana ut i kroppen?

4. Har de normalviktiga rätt att döma? Varför hör man så sällan folk med övervikt säga ifrån? Är man mindre värd för att man inte är normalviktig?

Det provocerar mig också att fokus ALLTID kommer på vad vi väger och hur vi ser ut. Hur vi mår talas det mindre om.

Själv berättar jag sällan om hur jag mår. Men inte heller om hur jag ser ut och vad jag väger. Vill upplysa mina läsare om att jag inte tror att LCHF eller andra dieter skapar lycka. Hälsa möjligtvis men inte lycka. Det finns så mycket annat i våra liv som gör oss olyckliga. Vi blir aldrig nöjda liksom.

Hälsningar från en sur Linnea som känner sig lite olycklig och bitter för tillfället.

image

Frukoststund med ägg såklart

Det bästa målet tycker jag är frukosten. Jag kan inte bara slänga i mig nåt utan vill gärna sitta ett tag och äta. Är det bråttom så tar jag hellre en kopp kaffe med grädde i bara.

Kokt ägg äter jag ofta till frukost och det får barnen också. Vincent äter nog hellre smörgås men finns det ägg så går det med bra. Till frukosten blir det också D-vitamin, magnesium och kosttillskott för gravida och ammande.

image

Ägg, kaffe, mineralvatten och tillskott.

image

Mina fina småttingar som äter ägg.

image

Lo gillar att gosa med huvudet

5:2 dieten och lite tankar om ätstörningar och LCHF

Det pratas mycket om 5:2 och andra typer av periodisk fasta. Alex Schulman skriver här om ämnet. Han beskriver det som att det är en diet för lata tjockisar som gör allt för att svulla och slippa motionera. Det märks tydligt i artikeln att han är dåligt påläst och jag undrar om han skrivit denna kolumn med ett enda mål: att provocera de tjockisar som inte orkar ta sig upp ur soffan och följa det traditionella rådet att göra av med lika mycket energi som man gör av med.

En annan röst om hörs här. Alexandra Dahlberg som står bakom texten har lidit av bulimi och tycker att det är oroande att folk ska börja gå hungriga för att uppnå den perfekta kroppen. Självklart har hon en poäng i det som sägs. Absolut! Men det finns så mycket mer bakom tänker jag och här kommer lite fler tankar i ämnet.

För det första så tänker jag på att det alltid talas om ätstörningar i form av bulimi och anorexi. Det talas mindre om ätstörningar där personer hetsäter och överäter och inte kompenserar med att göra sig av med energin på ett eller annat sätt. Där personer drabbas av övervikt eller olika sjukdomar som kan kopplas till kosten. Detta är väldigt märkligt då denna grupp ändå är så mycket större. Det är så vanligt förekommande att det inte ens syns.

Jag tänker att om denna grupp kan förbättra sin hälsa med hjälp av fasta så är väl det jättebra? Jag försöker också alltid att tänka på hur kosten såg ut för våra förfäder och tänker att det är självklart att de inte alltid hade fri tillgång till mat. Jag tror inte att våra förfäder portionerade ut maten jämt över dygnet och såg till att hålla koll på energi in och ut.

Att mat upprör märks verkligen och det finns lika många åsikter som människor. Det tråkiga är att det är så många som bara tycker saker utan att kunna motivera sitt svar. När debatter av detta slag alltid vrids och tillslut kommer att handla om annat än vad det borde. JA självklart kan det hända att en metod som denna leder till att personer med ätstörningar drabbas hårt. JA självklart kan det hända att fler drabbas av ätstörningar. MEN det kan också vara så att många mår bättre och blir friskare av att fasta.

Något säger mig också att personer som fastar kanske inte äter onyttigheter i samma utsträckning som tidigare. Att man kanske tänker på helheten när man fastar och inte vill förstöra sina resultat genom att smälla i sig onyttigheter. På samma sätt som att personer som tränar inte heller vill göra det.

Vad tänker ni om detta? Är debatten rättvis?

Tänker att det är värre med andra dieter där man måste svälta sig varje dag genom kaloriräkning. Viktväktarna och liknande metoder tänker jag på. Ofta är dessa dieter kopplade till olika sorters produkter från industrin så som pulver, bars och även ”nyttigt” godis i olika former. Även LCHF besudlas tyvärr av produkter som bär en Low Carb-märkning och i själva verket inte alls har med LCHF att göra.

Man märker så tydligt hur det hela tiden ska tjänas pengar på dessa trender. Man måste hela tiden ställa sig kritisk till alla aktörer som kombinerar dieter med ett vinstintresse.

Ja det var lite om mina tankar kring fasta och lite allmänt om dieter. Jag fastar inte men skulle kunna tänka mig att göra det om jag inte ammade. Istället för 5:2 skulle det passa mig bättre att ha ett ätfönster på 8 timmar per dag och fasta 16 timmar med nattsömnen inkluderad. Jag tänker också att fasta i kombination med lågfettsdieter är ett självmordsuppdrag med onödigt lidande.

IMG_20130815_073135Fettkaffe. Ett alternativ till fasta för den som vill få i sig lite energi men hoppa över ett mål.

Lista från trött mamma

Jag blev utmanad att fylla i en lista av min kära vän Daniella. Självklart kan jag inte låta bli.

Låt som när du är ledsen sörjer till?
- Lyssnade mest på musik när jag var ledsen som tonåring. Nu har jag inte tid och gillar inte att ha musik så man inte hör barnen.

Beroende av?
-Socker. Tyvärr. Kämpar verkligen med att hålla mig borta från sötsaker. Bubbelvatten är nåt som ibland är ett beroende men som jag försöker att ersätta sötsakerna med.
Jag är också beroende av min familj som jag knappt kan va utan ens några timmar.

Vad behöver du mest just nu?
- Struktur i vardagen och något att se fram emot.

Vad tror folk om dig?
- Fråga dem? Är nog olika beroende på vem man frågar.

Vad får du oftast komplimanger för?
- Har inte tänkt på det. Tycker själv att komplimanger kan vara svåra. Det får oss att känna att vi behöver anstränga oss för andra utan att kanske tänka på vad vi själva vill. Leder till hets om att vara perfekt.

Brukar du skratta för dig själv?
- Ibland. Inte brukar direkt men det händer.

Vad står det i det senast inkomna sms?
- Det står: Jag väckte Lo precis. Hon sov i nästan tre timmar. Hoppas ni har det bra

Från Martin var det.

Nästa mål i ditt liv?
- Att skaffa några mål kanske. Behöver fokusera lite på mig själv känner jag.

Hur svarar du i mobilen?
-”hej”, ”hallå”, ”hej det är Linnea”. Lite beroende på vem som ringer.

Vem ringde dig senast?
- Martins syster Elin.

Antal timmar sömn inatt?
- Ingen aning. Jag ammar en del och så. Inte jättemånga men inte allt för få heller.

Vad ser du om du tittar mitt framför dig?
- Mörker. Ligger och ska sova. Om jag tänder lampan finns där en fotända och garderob. Ja bakom mobilskärmen såklart.

Brukar du komma i tid?
- Mer eller mindre. Inte jättesent men ganska precis. Ibland lite tidigt eller sent.

När mår du bra?
- När jag får umgås med nära och kära som också mår bra. När mina barn är fina mot varandra smälter mitt hjärta extra mycket.

Hur känner du dig nu?
- Mörbultad. Har burit Vincent på axlarna och i famnen en hel Sean Banan konsert idag. Efter den och en lång dag på djurparken har vi haft vänner här hemma fram till midnatt.

Vanligaste färg på dina kläder?
- Mest svart i min garderob tror jag men ganska mycket blandade färger. Gillar kläder med färg.

Var du aktiv i skolan?
- Det har varit väldigt olika beroende på hur jag mått. I regel så har jag varit mer aktiv mina senare studieår.

Favoritdryck på morgonen?
- Kaffe med grädde och bubbelvatten till mina vitaminer.

När brukar du oftast gå och lägga dig?
- Tolv ungefär. Helst senast elva.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
- Nej.

Är du blyg?
- Beror såklart på sammanhang. Inte om jag har sällskap med någon nära.

Är du bortskämd?
- Jag är bortskämd med kärlek från familjen. Är nog ganska bra på att skämma bort dem med kärlek med.
Tänker man på materiella ting skulle jag inte kalla mig bortskämd men känner inte heller att det går någon nöd på mig.

Här har ni en bild på grabbarna från dagen. Hoppas det är okej att jag snor den Sara.

image

Godnatt!

Nya tag

Har lyckats slopa kolhydraterna igen och märker redan att jag är piggare. Det är så märkligt att det fungerar. Samtidigt som det inte är märkligt alls.

Lilla Loppan är febrig och hängig idag. Kan va vattkoppor på gång. Storebror hade det för nån vecka sedan. Det är krävande men samtidigt lite mysigt.

Annars händer det inte så mycket. Jag är lite trött för jämnan och har svårt för att komma ut och röra på mig. Har helt enkelt ingen energi till det.

Starten

Igår startade jag min resa mot bättre hälsa med ett träningspass hemma. Passet jag kör är anpassat för att stärka upp kroppen efter graviditet och kommer från en väldigt bra blogg jag följer. Om ni är intresserade finns inlägget här.

I morse begav jag mig dessutom ut för att jogga lite innan frukost. Det gick katastrofalt. Var jättetrött i benen efter hemmapasset igår och fick håll och andnöd. Att min sambo sprang en mil igår på sitt andra löppass hade fått mig motiverad och det var en tungt slag när jag insåg att en promenad var lagom tempo för mig. Det positiva är att jag har träningsvärk i benen från igår vilket är härligt.

Här kommer en bild på Vincent med sin kusin Wilma. Vi har plockat jordgubbar idag och här äter de kvällsmat ute på trappen.

DSC_0774

Början på resten av mitt liv?

En egenskap jag saknar är att kunna hålla fast vid saker. Jag kör liksom intensiva perioder med nåt för att sedan tröttna och ha långa pauser. Detta är något som jag vill försöka ändra på. Jag vill ägna mer tid åt denna blogg då det är skönt att ibland kunna lätta lite på sina tankar och i samband med detta vill jag också komma igång med träning och kost som ska vara hållbart livet ut.

Dagsläget ser ut såhär. Noll träning. Bra kost men med en hel del avsteg som faktiskt gör mer ont än gott. Min vision är att få till regelbunden träning för en starkare kropp och en kost som gör mig pigg och glad. ALLA tips mottages gärna. Hur gör ni för att hålla motivationen uppe? Vilka är era fällor och hur undviker ni dem? Alla är såklart olika och jag behöver finna en väg som passar mig.

Vill också passa på att berätta att föräldralivet är härligt men en smula intensivt. Saknar att vara något annat än bara mamma men försöker samtidigt ta tillvara på denna tid då jag vet att den är väldigt kort.

Logo